Preskinn (old blogg)

Hej! Nu befinner vi oss i vackra Esfahan,  sittandes på det varma Cafenet Neger, på gränsen till dödligt förkyld. Det började med att Anders fick förkylning på vårt kalla slask-hostel i Teheran, sedan sov vi på tåg och så var jag också sjuk. Nu bärjar även Rasmus bli sjuk tror jag. Anders den jäveln, varför ska han gnugga sina halsmandlar över mig när jag sover?

Nu har vi iaf tagit en massa bilder, staden är mycket vacker och folk är sjukt trevliga, alla ska prata med en och alla säger det lilla de kan på engeksla: Hello, how are you? etc. Eller: I love you very much! Tjejerna är mäkta fina må ni tro, mycket BL här, mycket fnissande heta brudar i slöja. Det är bra, för man vet inte om de fnissar för att man är så konstig eller för att man är annorlunda och spännande, så man kan bara anta att det är för det senare. Det känns bäst så. Vi har varit i Esfahan nu i snart en och en halv dag, och har inte sett en enda annan västerlänning någonstans. Det e jäkligt coolt faktiskt. Efter Esfahan ska vi till Shiraz, och titta på Persepolis mm. sedan ner till persiska viken och chilla i solen.

Det har varit firande av revolutionen här i går och förrgår, så allt var stängt nästan, och de hade tåg som strök omkring på gatorna och ville ner med USA och upp med Allah. En kille som ropar i högtalare Allah Akbar! Folkmassa repiterar. Men det är bara en hop extremister som ropar och går i de tågen. Jag tyckte det var ganska fascinerande, men Magnus tyckte det var lite läskigt. Grejen är att jag tycker inte det verkade särskillt indignerat, det känndes mest som ett officiellt påhitt, vilket det ju också är. Det är läskigare att det varje år marcherar tusentlas nynazister på sveriges gator, som dessutom misshandlar och hatar på en obehagligt nära, personlig och irrationell nivå.

Alla jag talat med tycker verkar vara av den uppfattningen att USA och Europa är bra skit, och att de inte vill bo i Iran. Mestadels på grund av regimen tolkar jag det som. Vist de gillar inte Bush, Sarkozy & Blair men det är dom ju inte ensama om att inte göra, och de bombarderas dessutom av propaganda av regimen. Ingen i restaurangen kollar på TV:n där de visar de statligt subventionerade protesttågen, men de byter snabbt tillbaka till den kanalen om någon råkar byta. Nej som jag uppfattar läget så är man jävligt trevliga mot alla från väst, även från det officiella hållet faktiskt. Folk lever sina liv precis som i vilken annan nation som helst och låter regeringen och de religösa ledarna hållas, för det är inte värt det att jävlas med dom.

I går morse handlade jag bröd i bageriet tjugo meter från hotellet, killen vägrade ta betalt för att vi var hans gäster, han gav sig inte för än jag bad honom ta pengarna “for god, for my heart” gestikulerande mot himlen och hjärtat. Manen visade stolt upp sin faders poesialbum och pratade helt ok engelska. Idag just nu spelas det en Barbie Girl-cover på radion, här ute åker folk omkring och tutar på varandra, och snart tror jag att vi ska skynda oss tillbaka till hotellet Hasht Beheskt och hämta våra pass i receptionen. Då ska vi boka flyg och annat strunt.